Faktaguide
Säker surfning – skydda konton, enheter och integritet online
Praktiska råd för säkrare surfning: uppdateringar, unika lösenord, phishing, HTTPS, offentligt Wi-Fi, webbläsartillägg, VPN och kontoåterställning.
Säker surfning handlar både om säkerhet och integritet. Säkerhet minskar risken att någon tar över dina konton eller infekterar enheten. Integritet handlar om att begränsa hur mycket information du lämnar efter dig och vem som får tillgång till den.
Du behöver inte installera många specialprogram för att förbättra skyddet. De största vinsterna kommer ofta från aktuella uppdateringar, unika lösenord, extra inloggningsskydd och försiktighet med oväntade länkar.
1. Installera säkerhetsuppdateringar
Håll operativsystem, webbläsare och appar uppdaterade. Säkerhetsuppdateringar rättar sårbarheter som annars kan utnyttjas genom webbsidor, dokument eller nätverkstrafik.
Aktivera automatiska uppdateringar där det är praktiskt. Om en enhet inte längre får säkerhetsuppdateringar bör du väga in det när den används för e-post, bankärenden och andra känsliga konton.
2. Använd unika lösenord och en lösenordshanterare
Det farligaste med ett återanvänt lösenord är att ett enda dataintrång kan öppna flera konton. Använd därför ett unikt lösenord för varje viktig tjänst.
En lösenordshanterare kan skapa och lagra långa slumpmässiga lösenord så att du inte behöver memorera alla. Huvudlösenordet till lösenordshanteraren bör vara långt och unikt och kontot bör skyddas med extra autentisering när tjänsten erbjuder det.
Vår guide om att hantera lösenord och konton går igenom detta mer i detalj.
3. Aktivera multifaktorautentisering där det går
MFA innebär att inloggningen kräver mer än bara lösenordet. Det kan vara en autentiseringsapp, säkerhetsnyckel, passkey, biometrisk kontroll eller en engångskod.
Det är särskilt viktigt för e-post, molnkonton och konton som kan användas för att återställa andra lösenord. Om någon stjäl lösenordet blir kontot betydligt svårare att ta över när ytterligare verifiering krävs.
4. Lär dig känna igen phishing
Phishing försöker få dig att klicka på en länk, öppna en bilaga, lämna ut information eller godkänna en inloggning. Meddelandet kan se ut att komma från banken, ett paketföretag, en kollega eller en myndighet.
Var extra försiktig när ett meddelande skapar stress eller kräver omedelbar handling. Öppna hellre organisationens app eller skriv in den kända webbadressen själv än att använda en länk i ett oväntat meddelande.
SMS-varianten kallas smishing och beskrivs mer i guiden sms-fiske.
5. Förstå vad HTTPS faktiskt betyder
När webbläsaren använder HTTPS är trafiken mellan dig och webbplatsen krypterad. Det är viktigt, särskilt när du skickar lösenord och annan privat information.
HTTPS betyder däremot inte att webbplatsen är ärlig. En bedrägerisida kan också ha ett giltigt certifikat. Kontrollera därför domännamnet och sammanhanget, inte bara låsikonen.
Om webbläsaren visar en allvarlig certifikatvarning bör du inte klicka dig förbi den för att fortsätta till en okänd tjänst.
6. Var sparsam med webbläsartillägg
Ett tillägg kan få mycket långtgående behörigheter, exempelvis rätt att läsa eller ändra innehåll på webbsidor. Installera bara tillägg du faktiskt behöver och från källor du litar på.
Gå igenom installerade tillägg ibland och ta bort sådant du inte längre använder. Ett tillägg som en gång var legitimt kan byta ägare eller ändra beteende.
7. Kontrollera webbplats- och appbehörigheter
Webbläsare och appar kan be om åtkomst till kamera, mikrofon, position, notifieringar och filer. Ge bara behörighet när funktionen behöver den.
Om en webbsida för exempelvis nyheter vill ha mikrofonåtkomst utan tydlig anledning är det bättre att neka. Du kan senare ändra beslutet i webbläsarens webbplatsinställningar.
8. Offentligt Wi-Fi är inte automatiskt osäkert
Moderna webbplatser använder normalt HTTPS, vilket krypterar innehållet även över ett öppet Wi-Fi. Det gör offentliga nät säkrare än de var när okrypterad HTTP var vanligt.
Det finns ändå risker. Kontrollera att du ansluter till rätt nätverksnamn, undvik att installera okända certifikat eller profiler och var försiktig med captive portals som försöker få mer information än vad som rimligen behövs.
För mycket känsliga ärenden kan mobilnät vara ett enkelt alternativ om du inte litar på det lokala nätet.
9. Vad gör en VPN – och vad gör den inte?
En VPN krypterar trafiken mellan din enhet och VPN-leverantörens server och kan dölja din publika IP-adress för webbplatser. Den kan vara användbar på nät du inte kontrollerar eller när du vill flytta förtroendet från internetleverantören till VPN-leverantören.
VPN gör dig inte anonym och skyddar inte automatiskt mot phishing, skadliga nedladdningar eller ett kapat konto. VPN-leverantören blir dessutom en part du behöver lita på.
Läs mer i vår guide om VPN-tjänster.
10. Begränsa vad du delar offentligt
Uppgifter som födelsedatum, resor, telefonnummer, arbetsplats och familjerelationer kan kombineras för riktade bedrägerier. Kontrollera sekretessinställningar på sociala medier och fundera på om information verkligen behöver vara publik.
Var särskilt försiktig med bilder som avslöjar biljetter, QR-koder, adresser, arbetsdokument eller annan information i bakgrunden.
11. Ha en plan för kontoåterställning
Säkerhet handlar också om att kunna återfå ett konto. Kontrollera att återställningsadress och telefonnummer är aktuella och spara reservkoder för viktiga konton på en säker plats.
Om en tjänst erbjuder inloggningsvarningar bör du aktivera dem. Reagera på oväntade inloggningar genom att byta komprometterade lösenord, logga ut andra sessioner och kontrollera återställningsuppgifter.
12. Om du tror att du redan har klickat fel
Om du har angett ett lösenord på en misstänkt sida ska du byta det från en betrodd enhet och även byta samma lösenord på andra tjänster där det återanvänts. Aktivera extra autentisering och kontrollera aktiva sessioner.
Om du har installerat ett okänt program eller en profil bör du koppla bort enheten från nätet vid tydliga tecken på skadlig aktivitet och följa tillverkarens eller säkerhetsleverantörens återställningsråd.
13. Falska virusvarningar och annonser som ser ut som systemfel
En webbsida kan visa en ruta som påstår att datorn är infekterad, att prestandan är dålig eller att du måste installera ett särskilt verktyg omedelbart. En sådan ruta kan vara en vanlig annons eller en bedräglig popup och har normalt ingen direkt tillgång till en tillförlitlig diagnos av hela datorn.
Klicka inte på en oväntad knapp för att ”reparera”, ”rensa” eller ”ta bort virus”. Stäng sidan eller fliken och använd operativsystemets och säkerhetsprogrammets egna verktyg om du faktiskt misstänker ett problem. Chrome listar återkommande popups, kapad startsida, okända tillägg och falska virusvarningar som tecken på oönskad programvara eller skadligt beteende.
14. Vad blockerar Chrome själv?
Chrome har inbyggda inställningar för popupfönster, redirects och intrusive ads. Det betyder inte att webbläsaren blockerar all reklam. Funktionen är avsedd att begränsa påträngande eller vilseledande beteenden och kan styras per webbplats under webbplatsinställningarna.
Om en legitim webbplats behöver ett popupfönster kan du tillåta det för just den sajten i stället för att öppna popupfönster generellt. Om en sida fortsätter att öppna annonser och redirects trots blockerade popups bör du också kontrollera tillägg och om oönskad programvara finns installerad.
15. Virus, spionprogram och annan skadlig kod
Skadlig kod sprids inte bara via gamla ”virusfiler”. Den kan komma genom falska installationsprogram, skadliga dokument, piratkopierad programvara, sårbara tillägg och appar som lurar till sig känsliga behörigheter.
Tecken kan vara oväntade redirects, okända tillägg, säkerhetsverktyg som stängts av, nya program du inte installerat eller ovanlig nätverksaktivitet. En långsam dator i sig bevisar däremot inte infektion.
Börja med operativsystemets inbyggda säkerhetskontroll eller ett betrott säkerhetsverktyg, uppdatera systemet och ta bort misstänkt programvara. Ominstallera inte operativsystemet som första åtgärd bara för att datorn känns långsam.
Kort checklista
- Håll system, webbläsare och appar uppdaterade.
- Använd unika lösenord och lösenordshanterare.
- Aktivera extra autentisering.
- Var skeptisk till brådskande länkar och bilagor.
- Kontrollera domännamn och certifikatvarningar.
- Begränsa tillägg och behörigheter.
- Ha aktuella återställningsuppgifter och reservkoder.
Ingen enskild produkt gör surfningen säker. Ett bra skydd består av flera enkla lager som tillsammans minskar risken att ett enda misstag leder till ett kapat konto eller förlorad information.
Läs vidare
Fördjupa dig i Internettricks.se
Fördjupa dig i fler sakliga artiklar, förklaringar och guider inom våra ämnesområden.