Faktaguide

Skaffa egen domän – registrera .se, .nu eller .com steg för steg

Så registrerar du en egen domän: välj namn och registrar, kontrollera .se/.nu-regler, DNS, DNSSEC, förnyelse och skillnaden mellan domän, webbhotell och e-post.

En egen domän är adressen du registrerar, exempelvis example.se. Du registrerar domänen hos en registrar, medan webbhotell, e-post och DNS är separata tjänster som ofta säljs i samma paket.

1. Välj domännamn

Välj ett namn som är lätt att skriva, uttala och komma ihåg. Undvik onödigt långa namn och bindestreck om de inte gör adressen tydligare.

Kontrollera också att namnet inte gör intrång i någon annans varumärke eller rättighet.

2. Välj toppdomän

.se är den svenska nationella toppdomänen. .nu administreras också av Internetstiftelsen, medan .com och många andra generiska toppdomäner följer andra registry-/ICANN-regler.

Välj toppdomän efter målgrupp och användning, inte bara förstaårs-priset.

3. Registrera via registrar

Internetstiftelsen anger att .se och .nu registreras genom godkända registrarer. Deras aktuella lista innehåller över hundra återförsäljare.

Registrarer kan erbjuda DNS, DNSSEC, webbhotell, e-post och andra tjänster, men du behöver inte köpa allt från samma företag.

Kontrollera förnyelsepriset

Ett lågt kampanjpris första året kan följas av högre ordinarie förnyelse. Jämför därför:

  • nyregistrering;
  • årlig förnyelse;
  • eventuell avgift för ägarbyte eller transfer;
  • DNS och DNSSEC;
  • support;
  • automatisk förnyelse.

.se och .nu – aktuella grundregler

Internetstiftelsen anger att vem som helst kan registrera en ledig .se- eller .nu-domän så länge den inte är spärrad och namnet inte strider mot lag eller annans rätt.

Innehavaren måste lämna fungerande e-postadress och fullständiga kontaktuppgifter.

Å, ä, ö och IDN

.se och .nu stöder internationella tecken, inklusive å, ä och ö, via IDN-teknik.

Fundera ändå på om målgruppen enkelt kan skriva adressen och om du även behöver ASCII-variant utan specialtecken.

1–63 tecken

Internetstiftelsens nuvarande regler anger minst ett och högst 63 tecken för .se och .nu, med ytterligare tekniska begränsningar kring bindestreck och vissa reserverade namn.

Domän är inte webbhotell

Domänen är namnet. Webbhotellet är platsen där webbplatsens filer eller applikation körs.

Du kan registrera domänen hos en registrar och peka DNS till ett helt annat webbhotell eller en molnplattform.

DNS – vad pekar domänen på?

DNS översätter domännamnet till de tekniska destinationer som används för webb, e-post och andra tjänster.

Vanliga poster är A/AAAA för IP-adresser, CNAME för alias, MX för e-post och TXT för verifiering och säkerhet.

DNSSEC

DNSSEC skyddar DNS-svar med kryptografisk validering och minskar risken att en resolver accepterar manipulerade DNS-data.

Internetstiftelsens registrarlista visar vilka registrarer som erbjuder DNSSEC för .se/.nu.

E-post på egen domän

En domän ger inte automatiskt en fungerande inkorg. Du behöver en e-posttjänst och rätt MX-/autentiseringsposter.

För företag bör SPF, DKIM och DMARC planeras så att domänen inte bara kan ta emot e-post utan också skicka pålitligt.

Kontaktuppgifter och integritet

För .se/.nu döljer Internetstiftelsen viss information i publika sökningar av integritetsskäl, särskilt för privatpersoner och enskild firma.

Det betyder inte att du får registrera domänen med falska uppgifter; kontaktinformationen måste vara korrekt.

Automatisk förnyelse

En bortglömd domän kan orsaka stora problem för webb och e-post. Slå på automatisk förnyelse där det passar och håll betalmetod samt kontaktadress uppdaterade.

Säkra registrarkontot

Använd ett unikt lösenord och stark extra autentisering. Registrarkontot kan annars ge en angripare möjlighet att ändra DNS eller försöka flytta domänen.

Om domänen redan är upptagen

Du kan välja ett annat namn, annan toppdomän eller försöka köpa den befintliga domänen från innehavaren.

Det senare är en separat affär och beskrivs i vår guide köpa och sälja domäner.

Kort checklista

  1. Välj namn och toppdomän.
  2. Kontrollera varumärken och tillgänglighet.
  3. Välj registrar efter förnyelsepris och funktioner.
  4. Registrera med korrekta kontaktuppgifter.
  5. Konfigurera DNS och DNSSEC.
  6. Koppla webb/e-post.
  7. Säkra kontot och aktivera förnyelse.

Nameservers eller DNS-poster?

När du kopplar domänen till ett webbhotell kan du antingen använda webbhotellets namnservrar eller behålla DNS hos registraren och lägga in poster manuellt.

Välj en modell du förstår och dokumentera var den auktoritativa DNS-zonen faktiskt hanteras.

TTL och DNS-förändringar

DNS-poster har en TTL som styr hur länge resolvrar kan cachelagra ett svar. Ändringar kan därför ta tid att slå igenom på olika platser.

Vid större flyttar kan det vara klokt att planera TTL i förväg och behålla den gamla tjänsten aktiv under övergången.

CAA, SPF och andra TXT-poster

DNS används inte bara för webb och e-post. CAA kan styra vilka certifikatutfärdare som får utfärda certifikat för domänen, medan TXT-poster används för bland annat SPF, verifiering och andra säkerhetsfunktioner.

Kopiera inte DNS-poster från en gammal guide utan att förstå vilken tjänst de hör till.

Registrar lock

Vissa registrarer erbjuder extra låsning mot obehöriga ändringar eller transfer. För värdefulla företagsdomäner kan sådana skydd vara relevanta.

Det ersätter inte ett säkert konto och korrekta kontaktuppgifter.

Dokumentera vem som äger domänen

I ett företag bör domänen stå på rätt juridisk innehavare och inte på en extern konsults privata konto. Spara information om registrar, förnyelsedatum och ansvarig kontakt internt.

Det minskar risken för problem när personal eller leverantör byts.

Testa webb och e-post efter DNS-ändring

När domänen kopplats om bör du kontrollera både webbplats, www-variant och e-post. En fungerande startsida betyder inte automatiskt att MX-, SPF- och andra e-postposter blev rätt.

Läs vidare

Fördjupa dig i Internettricks.se

Fördjupa dig i fler sakliga artiklar, förklaringar och guider inom våra ämnesområden.